Demokrati på villovägar

En demokratisk uppgift är att hålla samtal igång. Ulf Bertilsson i tidningen Succé, gör det med ”Jag pallar inte med föreningslivet” och jag tar vid. UB ger exempel på konfrontationer, beslut som inte följs och förhandlingar bakom ryggen. Hur är det då i de politiska föreningarna som styr medborgarna? Där representanter mobbas ut, tvingas byta partier eller slutar i tysthet. Faller ansvaret då också på press, valda, skola och allmänhet eller blir de som försöker värna demokratin de ställföreträdande skyldiga?

Som miljöpartiets första namn i Nyköping i valet 2006 insåg jag det hopplösa i situationen och gick ur miljöpartiet, hela miljöpartiet i januari 2009. Man kan inte välja bort bara sin lokalförening i en riksförening som många tror. Däremot kan jag fortsätta att representera enbart miljöpartiväljarna till mandattidens slut. I den positionen betraktas jag ibland som odemokratisk, eftersom politik utgår från partiarbete och tanken att partierna fungerar. Av andra betraktas jag med förståelse utfrån bättre vetande eller egna erfarenheter.

Tiden efter valet 2006 upplevde jag som mycket påfrestande. Bl. a. uttalades inom partiet att jag var olämplig utifrån mina miljöpartistiska uppfattningar, när mp skyndade in under alliansens värmande täcke och miljöpartiet valde företrädare för andra gången.

En person som står alliansen nära trodde nyligen, att miljöpartiet i Nyköping tillhör vänsterblocket och att jag hoppat av därifrån. Personen ifråga hade inte upptäckt miljöpartiet i samarbetet med alliansen. Så kan det gå när övriga företrädare frotterar sig intill osynlighet i Stadshuset och partiet dessutom samarbetar vänsterut på riksnivå. I Nyköping finns inget avtal mellan mp och alliansen som godkänts av miljöpartiet. Valda har nekats inom mp, trots många påtryckningar, att diskutera budgetarbetet. Inget beslut om beteckningen Nyköpingsalliansen har tagits inom miljöpartiet i en demokrati på villovägar.

Det lysande undantaget från miljöpartiet som alliansens förlängning i kommunfullmäktige under mandatperioden kom, när andre ersättaren tillsammans med mig röstade för vänsterns motion om att skapa en bostadskö. Röstningen skedde efter mp-löfte och lokalprogram. Urban Granström (S) steg upp, ansåg att BoiNyköping behövde förnyas, men yrkade trots det avslag till motionen, som därmed föll!

I Nyköpings kommunfullmäktige är hälften av ledamöterna kvinnor men bara en av sju partiledare är kvinna. Kvinnor behöver stå upp för sig själva och lära sig stödja andra kvinnor; även i närvaro av män. Att jämställdhet råder med 50/50 är ett allvarligt tankefel.
”HSB”, han som bestämmer, är för mig motsatsen till demokrati.

Kommunstyrelsen, den särskilda nämnd med reglemente, som bl. a. bereder ärenden inför kommunfullmäktige, uppfattas tyvärr felaktigt som ”kommunen”. Därmed förlorar också kommunfullmäktiges möten sin kraft, eftersom innebörden blir att beslut redan är taget. Många perspektiv behövs från flera håll för goda lösningar i en process ända till beslut. Grunden för kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges möten måste ju vara idén om ett demokratiskt stormöte med många kompetenser. Uppdelningen i block lägger effektivt hinder för demokratisk dialog och nytänkande.

Demokrati utövas av människor tillsammans med kunskap, delaktighet och öppenhet som grund och med demokratiska verktyg som redskap. Konsumism, egoism, bekvämlighet och svek lägger tyvärr krokben i politiken som på andra håll, men demokratin är överlägsen annan styrning. Förutsättningen är naturligtvis att demokrati verkligen utövas som det var tänkt.