Birka sluter cirkeln

Sverige har 14 kultur- och naturminnen, som FN anser är viktiga för hela mänskligheten. De kallas världsarv. Av dessa besökte jag Birka, vår första stad med en betydande internationell hamn, tillsammans med SPF, Sveriges Pensionärsförbund i Nyköping/Oxelösund.

Nyköpingsbo som jag är tänkte jag under guidningen på naturreservatet Lindbacke och Uppsa Kulle - båda från järnåldern. Nyköping, inte minst, har sina pärlor. Guiden, tidstypiskt klädd med långt hår, berättade att Sverige för mer än 1000 år sedan inte var "efterblivet" som man kan ha fått för sig. Birkas kultur var bara annorlunda än på andra håll; nämligen en högt stående hantverkskultur.

Det visade sig under guidningen att vetenskapliga teorier diskuteras och omprövas även i dessa sammanhang. En teori är att pålarna i vattnet på den tiden kan ha byggts för att skydda befolkningen. Ett annat synsätt är att pålarna användes av handelsfartyg. Men kan man inte också tänka sig att de användes i båda syftena? är min fråga. Synd var det kanske annars? Viktigt numera, förstod jag, var att ta kål på en myt som att vikingarna bar horn på huvudet. Hornen användes att dricka ur, sa guiden. Men i lekens värld behöver det inte hindra barn att bära "vikingahjälm", eller hur?

Att Ansgar införde kristendomen stämmer inte helt för alla. Han var här men drevs bort, sa guiden. Andra efter honom genomförde kristendomen enligt det perspektivet. Men det är väl ändå så att det finns en "igångsättare" i varje nytt projekt? Att en enda människa gör skillnad, ser jag som en sanning.

Väl i museet drogs mina blickar till de små kopior av arkeologiska fynd som såldes som smycken. Särskilt en liten orm, hoprullad eller slingrande, i järn med läderlänk drog till sig min uppmärksamhet. I tankar och känslor gick jag till min ungdom, då jag ibland bar en orm i gulmetall placerad högt upp på armen. Ja, en bekant hade till och med exotiska ormar som husdjur till min mors fasa.

Ormarna i museet fick förbli museiföremål. Att köpa är inte alltid nödvändigt. Mentalt kände jag det ändå som om minst en cirkel slutits för min del. Kanske återvänder jag till Birka någon gång. Och då kanske ormen frestar tillräckligt för köp.

En intressant författare, Elsie Johansson

Television är inte så dumt; speciellt inte under sommaren då det är möjligt att se många program man missat. Som till exempel intervjun med Elsie Johansson, känd uppsalabo, som debuterade vid 48 års ålder och som hunnit med ett varierat författarskap och blivit dramatiker, nu fyllda 80 år.

Med i programmet var också vännen, akvarellisten och värmlänningen Lars Lerin som i våras ställde ut i Bror Hjorts Hus i Uppsala. Litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattstöm rankade Elsie Johansson som en av 1900-talets stora författare om kvinnor i Moa Martinssons tradition.
Inte minst intressant var inslaget, då Elsie själv berättade att folk kallar henne Nancy efter huvudpersonen i hennes romantrilogi. Jo, dikt och verklighet är inte alltid så lätta att skilja åt. Dikten måste ju bygga på verkligheten men är för den skull inte verkligheten utan något skapat.

Fem repriser följer för den som inte hunnit med de förra. Programmet är väl värt att se. Elsies liv är både framgångssaga och verklig utveckling till en mogen kvinna och människa.

Stå- eller sittplats på toalett för män?

Vänsterpartiet i Landstinget Sörmland tycker att män skall sitta och kissa eller åtminstone ha möjligheten. Enligt vetenskapligt källa som jag inte vet namnet på, är män anatomiskt byggda för att stå och kissa. Det gäller ju inte bara människor utan även andra arter som till exempel hundar. Förmodligen behöver det bli en hederssak för var och en att inte bara lägga skräp på rätt ställe utan också lämna en toalett efter sig "i det skick du själv vill finna den". Det går ju bra att torka upp efter sig oavsett hen är man eller kvinna.

Efterlängtat beslut

Så kom beslutet äntligen att Nyköpings Stadshus blir byggnadsminne. Utmärkt, eftersom byggnaden är unik i Sverige och att endast en liknande byggnad finns i Danmark. Att det lilla sockerslottet Rådhuset också blir byggnadsminne tycks mig även det rätt och riktigt.