Halloumi. Vegetariskt recept från City Gross

Kryddoftande vit röllika blommar vid trottoarkanten och gul renfana håller på att slå ut. Högsommaren är redan här och jag vill tänka bort inslaget av höstkyla i luften.

Inte minst nu är det trevligt att laga litet god  mat som i receptet nedan.

Vi prenumererar på City Gross Matkasse i familjen och tycker om den maten.

Här följer receptet så som jag kan få ner det :

Vegetariskt recept, 4 personer, från City Gross Matkasse

HALLOUMISALLAD MED MATVETE & BÖNSALLAD

INGREDIENSER:                                                         

4 port matvete, 0,5 burk soltorkade tomater,
1 ask körsbärstomater, 1 burk svarta bönor,
0,25 solovitlök, 1,5 msk balsamvinäger,
2 msk olivolja, 2 krm flingsalt,
2 krm grovmalen svartpeppar,
0,5 påse rucola, 0,5 påse sallad.

2 pkt halloumi.

GÖR SÅ HÄR:
1.Koka matvete enligt anvisningar på paketet.
2. Skär de soltorkade tomaterna i små bitar. Dela tomaterna på mitten, häll av spadet och skölj bönorna. Blanda allt i en skål. Rör i matvetet när det är klart.
3. Blanda i skalad och pressad vitlök, vinäger, olja, salt, peppar, rucola och sallad. Rör runt noga.
4. Skiva halloumi i ca 1,5 cm tjocka skivor och stek/grilla dem. Dela dem i mindre bitar och rör ner i salladen.
5. Servera.

Smaklig måltid!

Vilda Växters Dag 14 juni. Jordreva

En ny upptäckt gjorde jag häromdagen, när jag skulle ta bort några växter, som stått i ett vattenglas på balkongen. 

Då upptäckte jag att en vackert ljusgrön okänd stängel med små rosa-violetta blommor hade bildat rötter. Detta har jag inte sett tidigare. Vilda växter brukar ju ruttna förr eller senare i vattenglas eller vissna. Växten visade sig vara jordreva, känd och dokumenterad redan på 1100-talet och med många användningsområden i gångna tider.

Jag planterade jordrevan i en kruka som en symbol för det vilda bland mina köksväxter och krukväxter och gav den en plats i solen. 

Generationsskifte

Ingen har väl missat bröllopet lördag den 13 juni mellan prins Carl Philip och Sofia Hellqvist och den succé det blev att de tagit del av alla detaljer och format händelsen efter sin personliga smak. Det är inte så längre, att "folket" enbart vill vara med i det överheten gör. Även överheten vill numera sätta sin prägel i detalj på viktiga händelser på sätt som inte tycks ha skett tidigare. En demokrati som går både nerifrån och upp och uppifrån och ner i lyckade samarbeten.

"Ett generationsskifte" var den sammanfattning som fastnat hos mig. Och att bröllopet i Slottskyrkan gick i de ungas, musikens och poesins tecken i en varm familjär, vänskaplig stil.  Artisten David Pagmar sjöng låten "Paraply", Salem al Fakir "Fix you" och Samuel Ljungblahd med rötter i Frälsningsarmén sjöng gospeln "Joyful joyful" med stor kraft och intensitet.

Kronprinsessan Victoria läste ur 1:a Korintierbrevet i Bibeln. Sofias syster Lina Hellqvist läste ur Romarbrevet och systern Sara Hellqvist ur Höga Visan.

Till detta kom prinsessan Sofias kärlekssång vid middagen "Från mig till dig" till maken prins Carl Philip framförd av Molly Sandén medan Sofia själv sjöng tyst till nyblivne maken.

Ord på vägen var mentorn Lena Ramels om att vara "Rak i sak, ödmjuk i handling."

Mod och handlingskraft

Sångaren Dave Grohl i bandet Foo Fighters tittade för långt ut i folkhavet på konserten i Ulleviarenan och missade diket nedanför scenen. Han föll och bröt benet men medan bandet spelade covers fick han benet gipsat. Han kom tillbaka och fortsatte spelningen sittande på en stol.

Strongt gjort av honom. Inför ett hav av betalande åhörare uppfyllde han den gamla sanningen "The show must go on".

En annan modig man räddade en älgkalv som fastnat i en gren i strömmande vatten. Han klev i det 7°-iga vattnet och kände att vattnet snabbt kylde ner honom. Han ställde sig frågan om han skulle vända men fortsatte ändå fram till kalven på andra sidan.

Efter att ha lyft upp älgkalven och kastat upp den för branten ett par gånger, lyckades försöket och älgkalven kunde kravla sig uppåt på egna ben.

Starkt gjort på flera sätt. Jag hoppas att äventyret avlöpte väl även senare för båda.

Sveriges Nationaldag 2015

I går var det varmaste dagen hittills i år. Maken och jag var på stan hela eftermiddagen. Vi tittade bland annat in till Sörmlands Nyheter, som höll Öppet hus med anledning av flytten till nya lokaler i Nyköping. Modernt och fint, mycket folk, fredagsgodis i påse till alla besökare och lång kö utanför på gatan med förväntansfulla som väntade på gratis hamburgare och kanske också en ledig sittplats för att kunna äta i lugn och ro.

I dag på Nationaldagen är det molnigt och så här på förmiddagen är jag obeslutsam hur dagen bäst skall firas. Som svensk tycker jag att vistelse i naturen en dag som denna är ett värdigt sätt att fira. Jag tror ändå inte att jag kommer att bada i Östersjön idag som jag har haft som målsättning under senaste åren.

Det finns ju också officiella firanden med fanor, marschmusik att ansluta till. Eller varför inte ekumenisk förbön för Sverige?

Ett alternativ är också att vänta till kvällen för att under högtidliga former ta del av SVT1:s Nationaldagen 2015 från Sollidenscenen på Skansen med kungafamiljen.

Kanske får jag rum för flera av alternativen?

Mando Diao och förändring

I veckan meddelades, att internationellt kända Borlängebandet Mando Diao splittras genom att sångaren och låtskrivaren Gustaf Norén går sin egen väg. Mando Diao har haft stora framgångar bland annat med inspelningen av dikter som  svenske nationaldiktaren Gustaf Fröding skrivit.

Vi är många som blev överraskade av beskedet, men vi borde inte bli det. Att allt förändras och förvandlas är nämligen en naturlag. Även om en människa håller sig på samma ställe och inte gör så stora förändringar själv, så kommer omvärlden och även hon själv att förändras oavsett om vi vill det eller ej.

Liljekonvalj i natur och minne

Det var länge sedan jag hade liljekonvalj inomhus men just nu finns sådana i mitt kök. Jag fick några stänglar med vita klockblommor och stora friska blad häromdagen. Doften fyller mitt kök och kallar fram minnen av studentdagar, Mors dag och vårpromenader i skogar med stora bestånd. Fukt och kalk tycker liljekonvaljen om och den kan breda ut sig rejält.

Värmlänningen och poeten Gustaf Fröding brukar jag tänka på i samband med liljekonvalj. I diktsamlingen Stänk och flikar, 1896, berättar Fröding om Kung Liljekonvalje av dungen, som sörjer prinsessan Liljekonvaljemö.

Uppsalasonen, tonsättaren och dirigenten Ruben Liljefors hade känsla för visa i folkton och för natur. Han var samtida med  Fröding och tonsatte Kung Liljekonvalje av dungen. Några andra poeter, vars dikter han tonsatte, var Jeanna Oterdahl och Erik Axel Karlfeldt. Han skrev Blomsterfursten till Linné-jubileet 1907.

Ruben Liljefors var bror till Bruno Liljefors, också med känsla för natur och djur. Bruno Liljefors var en känd djur- och naturmålare.

Båda hade rätt

Bostadsrättsföreningen, där jag bor, firade 50-årsjubileum i förra veckan. Några hundra personer samlades till gemenskap en lördagseftermiddag med god buffé, rosendekorerade tårtor, musik och underhållning på Träffen i Nyköping.

Musikanterna hade ganska klart för sig vad vi gäster kunde när det gällde allsång. De spelade och vi sjöng med: "Den ena den är vit och den andra den är röd...".

-"Får jag lämna några blommor?" Vem har skrivit den?

En av musikerna vände sig till publiken.

-Lille-Bror Söderlundh!

Namnet for genom mitt huvud och jag viskade det till min man.

-Nils Ferlin, hördes från scenen.

Jag kände mig förvirrad för jag var ganska säker på min sak.

När maken och jag kommit hem fick vi svaret på nätet. Vi hade båda rätt, musikern och jag. Skillnaden var bara den att medan jag tänkte på låtskrivaren som var Lille-Bror Söderlundh, tänkte musikern på textmakaren, Nils Ferlin.