Demokrati, veteranbilar och VM-fotboll

I gårdagens högsommarvarma veteranbilskväll i hamnen i Nyköping deltog kommunpolitiker från Nyköping med uppmaningar att rösta i valet 2010. Partipolitiken lades åt sidan under kvällen. I det sammanhanget kan det vara värt att tänka på att även en blankröst säger mer än att passivt hålla sig borta från valurnan och att valen i praktiken är tre: till kommun, landsting och riksdag.

Att rösta är ett första steg i demokratin. Men det behövs mer. Politiken har förändrats. Den ser inte ut som förr. Partier förändras. Blockpolitik har införts. Politikers ställning inom partierna och inför allmänheten har förändrats. Det omgivande samhället har förändrats.

Främst är det - som alltid - ledaren och den tongivande gruppen och deras ambitioner, tålamod och kunskap, som är av betydelse. Till detta kommer även att förmedla information om hur regelverket praktiskt kan tillämpas. När fritidspolitikern inte anses behöva göra något behövs å andra sidan ingen information om formellt handhavande. Genom detta och övrig brist på information förlamas fritidspolitikerns handlingskraft.

Makt förblindar. Och när viktiga beslut skall fattas i allt snabbare takt efter valperiodens charmoffensiv är det i dagens beställar- och utförarsystem enklast för ledaren att lyssna på tjänstemän och jämbördiga i respektive "block" än att lyssna på sina egna fritidspolitiker eller allmänheten. Synpunkter från övriga politiker och allmänhet har därmed svårt att tränga fram. Det har ju t o m gått så långt att specialkunskaper hos politiker uppfattats som personlig lojalitetskris i stället för vad det är, nämligen viktiga tillskott inför beslut.

Med beställar-utförarfunktionen med tonvikt på tjänstemännen blir trycket från ledande politiker ofta större på allt en engagerad fritidspolitiker inte får göra eller säga, än fokusering på varje politikers nödvändiga utrymme för uppgiften att representera allmänheten utifrån sin speciella kunskap och erfarenhet. Därmed blir det gemensamma i slutändan förlorare.

Det går att styra på många sätt. Generellt tror jag gäller, att ju färre som skall styra, desto mer våld kommer till användning. Våld består inte bara av fysiskt våld. Det finns många möjligheter för den/de som inte drar sig för sådant. Politiken representerar ju världen i övrigt.

Ju fler som vill komma med kloka tankar, frågor och invändningar, desto mer tid tillsammans, desto mer tålamod behövs för alla inblandade. Nutidsmänniskan har litet tålamod, eftersom mycket energi går åt till intigheter. Demokrati bygger på allas delaktighet och ansvar. Därför är det allvarligt när engagerade utestängs.

I tider av VM-fotboll finns anledning att uppmärksamma både individuella insatser och lagspel även i politiken. De engagerade och kunniga politiker, som ställs åt sidan inom partierna, sitter ofta vanmäktiga när beslut fattas i offentlighetens ljus. I det här sammanhanget får vi inte glömma dem som tiger sig till karriärer. Även sådant finns och måste beaktas.

Att rösta på valdagen kan ge Godkänt med tvekan, när det gäller demokrati. I den allt mer komplicerade värld vi lever behöver ribban höjas och kunskap om dagens situation förmedlas och nya möjligheter skapas för enskilda politiker och allmänhet.

Mycken kunskap och erfarenhet finns nämligen som inte tas tillvara både hos allmänhet och fritidspolitiker.

Gudrun och hundralapparna

Att få gehör för åsikter och förslag är inte det lättaste. Speciellt inte i politiken. Men att som Gudrun Schyman elda upp sedlar under Almedalsveckan leder till medias uppmärksamhet, men slår tillbaka i sakfrågan.

Så, för den som vill få gehör i jämställdhetsfrågor: Vilka handlingar leder till framgång, när de flesta påstår sig vara för i sina uttalanden, men samtidigt är emot i praktiken.

Självfallet är det just handling som gäller, både män och kvinnor som tycker att även kvinnors tänkande och görande är av betydelse, behöver handla i större utsträckning än prata.

Frågan är som alltid: Hur?

Vingåker och fler kvinnor

I Vingåker är man snabb att svara på mejl och kulturchefen Lars Furborg meddelar med vändande e-post följande.
"Operasångerskan på fotot är Louise Michaëli i rollen som Nattens drottning 1885. Fotograf är Adelaide Valerius. Bilderna i Musikrummet ingick från början i vår utställning 2003 som hette "Hon har talang, tyvärr" och visade kvinnliga pionjärer under 1800-talet. Det var huvudsakligen bildkonstnärer representerade men även en del kvinnliga fotografer. Avsikten var aldrig från början att bilderna skulle vara kvar men så har det blivit för de passar ju utmärkt i ett Musikrum."

Nu blev ju alltihop ännu mer intressant, tycker jag: Sång och fotografering är ju aktuella sysslor för många kvinnor både på fritid och som profession i våra dagar. Bilden knyter ju också ihop utställningarna: "Hon har talang, tyvärr" kombinerat med "Härtill är vi tvungna" visar en del av av de svårigheter som kvinnor har haft under tidernas gång och att målinriktning och arbete ger resultat - även om jag kan tycka att det finns en hel del att göra fortfarande.

Och jag ser fram emot de skyltar som Lars Furborg har utlovat till Musikrummet på Säfstaholm.

Säfstaholm och kvinnor

Igår besökte jag Säfstaholms slott i Vingåker, Sörmland. Här har man förutom musikkonserter också under de senaste åren haft utställningar med kvinnors liv och verk i fokus. "Härtill är vi tvungna" heter årets utställning med anspelning på en grupp målande kvinnor, som bildade en egen grupp, när de inte fick vara med bland männen. Att få måla och vara konstnär var inte självklart för en kvinna på den tiden, i 1900-talets början.

Men litet oväntat blev jag särskilt intresserad av ett anonymt foto i musikrummet. Fotot föreställde en kvinna med diadem. Med tanke på den centrala placeringen i musikrummet tänker jag mig att kvinnan ifråga kan vara en operasångerska av äldre datum i någon roll. En "lapp" med information kunde vara av lika stor betydelse här som när det gällde annan information på slottet.

Ingen anställd kunde upplysa mig om kvinnan så nu väntar jag på mejl från självaste kulturchefen i Vingåker, Lars Furborg.

Säfstaholm förresten. Vi missade det berömda äppelträdet. Men det finns kanske anledning till ett återbesök för att se Sävstaholmsäpplen.