Om alla börjar använda ordet gångtrafikant (gångtrafik) istället för fotgängare (fotgång?) tror jag att vi gångtrafikanter blir mer jämlika med bilister och biltrafik. Gångtrafikant skall väga lika tungt som bilist.
I allmänhetens medvetande ligger fokus vid fallolyckor på benbrott. Det är illa nog. Men att fall också kan medföra hjärnskakning, minnesförluster, propp, sängläge resten av livet samt dödsfall varken skrivs det eller talas om. Många äldre vågar sig inte ut under hela vintern på grund av risk för fallolyckor och de följder de kan få. Jag behöver här också nämna, att halkskydd inte alltid fungerar. De faller ofta av och fungerar inte på kraftiga vinterskodon, eftersom fästremmarna kan bli för korta till dessa. En stol eller bänk i varuhus, affärer och kontor underlättar för den som använder halkskydd utomhus.
Sjukvården kan göra en insats efter själva vården för att bearbeta och hantera rädslor och dåliga erfarenheter av fall utomhus. Men ansvaret vilar tungt på Nyköpings kommun.
Nyköpings kommun är en viktig aktör som behöver tänka till och åtgärda efter den föga smickrande placeringen som sämst på andra plats bland de farligaste kommunerna för gångtrafikanter sett till folkmängd av fallolyckor rapporterade av landets 69 akutsjukhus till transportstyrelsen under 2011.
Till skillnad mot bilisten är gångtrafikanten oskyddad vid olyckor. Nyköping utmärker sig på ett icke förtjänstfullt sätt och behöver granska åtgärderna från nya synvinklar nu när det uppmätta resultatet visat sig inte hålla måttet. Hur gör de kommuner som lyckats bäst enligt föreningen Fots undersökning?
Och hur rimmar för övrigt det dåliga resultatet med tävlingen om Årets Stadskärna 2013?
Bättre kan ni, politiker och tjänstemän i Nyköpings kommun!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar