Olyckan på Tranarpsbron på E4 nordost om Helsingborg väcker frågor. På nyhetsbild syns hopgyttrade långtradare i mängd. Olyckan som kunde slutat riktigt illa blev trots allt begränsad som det verkar. Kanske främst på grund av att olyckan skedde vid elvatiden på dagen men i rejäl halka och med dålig sikt. Vi får nog rapporter om detta längre fram.
Men enligt uppgift har våra grannländer betydligt stängare bestämmelser och arbetar mer förebyggande än i Sverige med som exempel förebyggande väghållning och tydliga, stora elektroniska varningsskyltar. Staten bör som exempel ha ansvaret för gemensamma angelägenheter som vägar och vägunderhåll, tycker jag.
Lagstiftare skall införa förbud mot prat i mobil för samtliga fordonsslag. Varför tvekar ni? Bilkörning i samband med mobilprat motsvarar att köra med 0,8 promille alkohol i blodet sa man nyligen i SVT2-programmet "Vetenskapens värld" om hjärnans funktion. De flesta människor kan inte fokusera på två saker samtidigt, även om de själva tror det, sa forskare.
Ett jämförbart land klimatmässigt med Sverige är Norge och det finns uppgift om att lastbilar inte kommer in utan snökedjor. Hur är det då att komma till Sverige med slitna däck i vinterväglag? Sker kontroller?
Varulagren ligger i det nyliberala konsumtionssamhället på vägarna, inte i lagerbyggnader. Detta är främsta anledningen, tror jag, till kraven på ständiga nybyggen av vägar. Vägbyggen är en verkligt miljöförstörande faktor där kraven kan växa sig större och större oavsett hur många vägar som byggs.
I ett nyhetsinslag har jag sett framtidsvisioner om att göra långtradare betydligt längre än dagens. Detta skulle väl leda till mer skymd sikt, längre omkörningssträckor, större olyckor?
Hur ser NTF, polis och politiker på den växande, tunga internationella trafiken utifrån svenska klimatförhållanden och med jämlik konkurrens länder och åkare emellan för ögonen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar