Kan kommun och landsting lära av misstag?

Samarbetssvårigheter mellan landsting och kommun är inte ovanliga. Jag gör här en analys av hur jag uppfattar situationen från Sörmlands Nyheters fem artiklar om Villa Högbrunn, webbdebatt och muntlig information.

Demensföreningen som driver verksamheten består av en ideellt arbetande förening med anställda, där ordföranden som också är anställd har 40 år i vården. Det borde lugna verksamhetschefen och överläkaren Maria Widebeck, som efterlyser profession till den sociala mötesplatsen på frivillig, gratis grund. Maria uppfattas tyvärr av flera aktörer som en bromskloss med resultat att verksamheten fått färre besökare och blivit dyrare än väntat. Många drar sig för att råka i onåd hos en hög befattningshavare inom vården, eller känner inte till verksamheten, då Maria varken vill tipsa eller ordinera "Friskvård på recept" (som annars är vanligt), t ex med "social aktivitet" - en symbolisk ordination, då patienten väljer aktör efter eget tycke. Patienter har ju rätt att vara medaktör i sin egen vård; en patientcentrerad vård, där även anhöriga kan delta och få stöd efter fritt val.

Är det inte i mesta laget att Maria Widebeck kräver hela nationella handlingsprogrammet för dementa för en frivillig aktivitet på dagtid? En mötesplats för relativt unga och friska personer och deras anhöriga. Lösenordet anges till just "fri" av dementa och anhöriga. Det är väl ändå själva mötena människor emellan som delar samma verklighet just nu samt småskaligheten som är helande? Åtminstone tycker besökare så enligt tidningsartiklar och webbdebatt.

Ledarens betydelse kan inte nog understrykas. Ansvarig ordförande i nämnden är Jacob Sandgren (S), som inte verkar ha förstått att ledaren alltid måste hålla kontinuerlig kontakt med sina medarbetare, uppmuntra, engagera och utvärdera. I det här fallet tänker jag på den tillsatta styrgruppen, som inte verkar ha kommit igång. Jacob Sandgren skyller istället på läkaren och Demensföreningen. Både kommun- och landstingspolitiker, samt tjänstemän och sjukvård har försvårat för Demensföreningen, deras anställda, medlemmar och anhöriga, är min bedömning. De som hade förtjänat och haft rätt till stöd och uppmuntran. Personliga möten borde ha skingrat orosmolnen hos samtliga parter, men de har inte blivit genomförda.

Till råga på allt startar nu kommunen en helt ny myndighetsverksamhet istället för den redan fungerande. En soffa lär ha inköpts för Kr 35.000:- medan hela inredningen för Villa Högbrunn fick kosta högst Kr 15.000:-. Har vi fått en kommunal "soffaffär" i stil med f.d S-landstingspolitikern Danielssons kristallkrona?

Miljöpartiet främst, tillsammans med övriga politiker bör damma av partiprogrammen inför väljarna och se till att beslutet kommande möte om Villa Högbrunn-verksamheten kan fortsätta under trygga och värdiga former som "frihet och friskvård" och med inflöde av nya medlemmar.

Att kommun och landsting inte kan samarbeta på grund av brist på kompetens och personliga möten kan inte rättfärdiga att oskyldiga drabbas liksom skattebetalarna till kommun och landsting.

Politiker, lägg prestigen åt sidan, anta utmaningarna och visa att ni kan lära av misstagen.

Medborgare i Nyköpings kommun och Sörmlands landsting, se till att ni håller er informerade om vem som har beslutat vad i det här ärendet denna vecka. Det är handling som räknas, inte prat!